Mizzenn - vägen till ett nytt liv

Jag är verkligen egentligen en unge fast i en vuxens kropp i många avseenden. Det finns vissa saker som jag tror att jag aldrig kommer växa ifrån och det är prinsar och prinsessor. Är så barnsligt förtjust i Barbiedockor, filmer som Lilla sjöjungfrun, böcker om prinsessor och liknande. När jag har gått i barnaffärer och kikat så kan jag inte låta bli att stanna och titta på alla fina prinsessbarbies :D Jag vet, det låter helfjantigt men jag kan inte hjälpa det *hehe* Blir det en flicka vi får så hoppas jag verkligen att hon kommer ärva mig och älska barbies och sånt. Då har ju i alla fall jag en ursäkt att handla och vara med och leka :)

Igår var en jobbig dag. Först på förmiddagen var jag ute och letade madrass och kudde till vagnen och vaggan. Jag hittade det jag skulle men fick problem med att jag fick så kraftiga sammandragningar att det var med nöd och näppe jag tog mig tillbaka till bilen. Åkte hem och vilade i flera timmar men det ville inte släppa.
På eftermiddagen var jag tvungen att åka iväg igen för det var dags för ett avstämningssamtal med min handläggare på Arbetsförmedlingen. Där strulade allt som kunde strula. Jag väntade och väntade och hade samtidigt himla ont i magen. Till slut fick jag reda på att jag var dubbelbokad och att de redan avanmält mig till a-kassan. Fy, jag orkade inte ens bli irriterad i det ögonblicket. Till slut fick jag träffa handläggaren en kort stund som beklagade det inträffade och hon skulle fixa så det inte strulade med a-kassan.

Sedan bar det av hem igen och jag fick inta horisontalläge resten av kvällen. Tankarna flaxade förbi litegrann och jag var lite orolig för att det var förlossningen som hade startat. Till slut efter att ha pratat med pappa och svärmor så tyckte de att jag skulle ringa sjukhuset och det gjorde jag. Det var överbelamrat där som bara den. Fick en tid tills idag i alla fall så de får kolla så allting verkar okej. Känner mig likadan idag så det verkar ju inte eskalera i alla fall.

På fredag ska vi utnyttja julklappen från min syster pojkvän i alla fall. Vi ska gå på bio och titta på "Snabba Cash". Ser fram emot det då vi verkligen kan behöva komma ut litegrann från alla krämpor och från sambons pluggande.
Nu är det vöer fyra månader sen jag började gå hemma och jag är förvånad över hur snabbt tiden har gått. Tycker den bara svischar fram. Skrämmande att vi alldeles snart har under 100 dagar kvar till den beräknade förlossningen . Tycker det känns som kanske max två månader sen som vi började på 280.

Igår hämtade jag ut lite paket från posten. Skötväskan hade kommit och den är sååå fin i verkligheten. Den går att använda även som en vanlig väska och det är ju ekonomiskt. Nu måste jag gå och hålla terroristern aka katterna lite sällskap.