Tillbaka igen efter lång semester :)
Jahapp, vilken otroligt förvirrande dag det har varit idag. För första gången i mitt liv skulle jag gå ner till Arbetsförmedligen och anmäla mig som arbetssökande. Jag vet, de flesta i min ålder har varit arbetslösa så jag borde känna mig glad över att jag alltid haft jobb. Ändå kan jag inte låta bli att känna mig otroligt tom och misslyckad. Det sociala nätet har rämnat under mina fötter och det är något jag sörjer.
Sen var det dags att kila hem. Det är ju tusen papper att fylla i, ännu fler eftersom jag har varit sjukskriven i december. Jag har så svårt att föreställa mig att jag inte kommer att arbeta på kanske 1½ år, det känns väldigt konstigt. Jag har varit så van att ha många bollar i luften och jag undrar ständigt vad denna "ledighet" ska göra med mig. Jag vet att jag kommer ha fullt upp med att uppfostra vår lilla Sprattel men förut har schemat alltid varit ännu mer späckat. Jobba heltid, plugga heltid och så en massa annat som man också hunnit med på samma gång. Vi får helt enkelt se hur det blir, men tanken är lite svindlande.
Å andra sidan känner jag mig just nu så otroligt fri. När jag hade packat ihop mina saker på jobbet och varit på skolan för att hämta ut alla betyg, känslan var obeskrivlig. Jag var färdig, klar, med den biten av mitt liv. Solen sken och all stress som man tidigare känt bara rann av mina axlar. Extremt förlösande känsla.
På torsdag är det dags för bebischeck igen. Ska bli så mysigt så :) Det verkar vara en väldigt pigg krabat därinne för h*n bufflar runt många timmar i sträck utspritt över hela dygnet. Vi har kommit ganska långt på vår "att-köpa-lista" och det är mest småkraffs kvar att köpa. Vagn, bilbarnstol, skötbord, säng och lite kläder är inhandlat. Känns så skönt och jag som är ett planeringsfreak vill gärna ha klart allting i god tid (man vet ju faktiskt aldrig om bebis får för sig att komma tidigt).
Sen var det dags att kila hem. Det är ju tusen papper att fylla i, ännu fler eftersom jag har varit sjukskriven i december. Jag har så svårt att föreställa mig att jag inte kommer att arbeta på kanske 1½ år, det känns väldigt konstigt. Jag har varit så van att ha många bollar i luften och jag undrar ständigt vad denna "ledighet" ska göra med mig. Jag vet att jag kommer ha fullt upp med att uppfostra vår lilla Sprattel men förut har schemat alltid varit ännu mer späckat. Jobba heltid, plugga heltid och så en massa annat som man också hunnit med på samma gång. Vi får helt enkelt se hur det blir, men tanken är lite svindlande.
Å andra sidan känner jag mig just nu så otroligt fri. När jag hade packat ihop mina saker på jobbet och varit på skolan för att hämta ut alla betyg, känslan var obeskrivlig. Jag var färdig, klar, med den biten av mitt liv. Solen sken och all stress som man tidigare känt bara rann av mina axlar. Extremt förlösande känsla.
På torsdag är det dags för bebischeck igen. Ska bli så mysigt så :) Det verkar vara en väldigt pigg krabat därinne för h*n bufflar runt många timmar i sträck utspritt över hela dygnet. Vi har kommit ganska långt på vår "att-köpa-lista" och det är mest småkraffs kvar att köpa. Vagn, bilbarnstol, skötbord, säng och lite kläder är inhandlat. Känns så skönt och jag som är ett planeringsfreak vill gärna ha klart allting i god tid (man vet ju faktiskt aldrig om bebis får för sig att komma tidigt).
Kommentarer
Trackback
