Mizzenn - vägen till ett nytt liv

Idag handlar det mest om att fixa inför Eskilstunaresan. Vi har tvättstugan idag hela dagen, städat lägenheten och nu ska vi ge oss på att packa allt vi ska ha med oss. Kan säga att bilen kommer vara full med alla grejer. Presenter till alla som fyllt år, kläder, finkläder, täcken och kuddar :) Schemat är alldeles fullspäckat. Vi tänkte att vi ska vara klara innan kvällen. Åker imorgon vid 9 och hämtar släpet som vi ska ha med oss. På morgonen kommer vi inte hinna packa eftersom då är det ju hockey att kika på.

Om ett dygn är vi framme och det ser vi så mycket fram emot. På fredag får vi dessutom träffa två av våra underbara vänner. Ska bli roligt att umgås lite, har ju itne blivit så mycket av den varan eftersom vi så sällan är i Eskilstuna. Men nu så.

Nu måste jag försvinna in i städdimman :)

Förstår inte vart gårdagen försvann någonstans. Jag befann mig som i en dimma och vips så var det läggdags. Började ju givetvis dagen med att kika på hockeyn. Sen fick jag håret fixa och vips var det dags att hämta sambon från skolan. Vi skulle in till stan för att handla lite garn, hade nämligen bestämt mig för att virka varsin OS-mössa åt mig och sambon.

På vägen dit fick jag brottas med dryga bilister på ett parkeringsdäck. Det var halt ute och parkeringsdäcker var inte plogat. Stod massor med bilar där som hade kört fast så det var bara att backa ut därifrån och åka ner till nästa parkeringsplan. Tro sjutton då att bilarna bakom vägrar backa. Hur hade de tänkt komma igenom 40 cm oplogad snö med sina bilar? Idioterna vägrade ju att flytta på sig så jag fick provocera dem till slut :P Fattar inte att vissa folk är så tröga i trafiken?

Till slut mötte jag upp sambon i alla fall och kom mitt i ett drama på torget. Brandmännen var där och spärrade av ett helt hus pg.a. att det var en akut fara för allmänheten med all is och snö som ramlade ner. En av brandmännen var riktigt arg och skällde på folk. För vet ni vad? Det finns folk som är så korkade att de lyfter på avspärrningsbanden och går under i alla fall. Nu var det inte några få som gjorde det utan majoriteten. Riktigt dåligt gjort för oj så de hade klagat om någon hade fått en istapp i huvudet och dött på stört.  Den här vintern har verkligen visat att många personers hjärnceller verkar frysa fast. Det klagas hit och dit, de blir försenare och oj vad det är synd om dem. Tycker det är trist att varje människa inte verkar ha ett sunt förnuft och förmåga att tänka själv. Om det kommer mer än 50 cm snö på kort tid, förväntar man sig verkligen att alla samhällsfunktioner ska fungera som vanligt?

Till slut fick jag tag i garn i alla fall och resten av gårdagen ägnade jag åt att virka. Nu är min mössa i alla fall klar och jag är helnöjd :) Idag ska jag städa litegrann och skriva en packningslista inför Eskilstunaresan. I eftermiddag blir det första gravidvattengympan och det ser jag mycket fram emot. Kul att träffa fler som är i samma del av graviditeten som en själv :)

Vilkda dagar, vilka dagar. Veckan som var gick minsann inte smidigt. Det hela började med att vi var till barnmorskan i onsdags. Fick då reda på att vård ordinarie har brutit foten och att vi får ha en annan barnmorska tillsvidare. Den nya var väl snäll men helt fruktansvärt jobbig. Under hela besöket satt hon och stirrade mig rätt i ögonen. Jag trivs inte när personer stirrar så, så henne kände jag inget förtroende för alls. Besöket blev kort och det var ju skönt. Allting såg så bra ut så och ligger fortfarande under min inskrivningsvikt. Är jättenöjd över att jag inte går upp i vikt trots att jag faktiskt äter ganska bra nu och får i mig alla vitaminer och andra näringsämnen.

Resten av veckan har jag varit en riktig finne i rumpan här hemma kan jag säga. Grinig som tusan Ont här å där och så dessutom har jag varit på ett allmänt "det-är-synd-om-mig"-humör. Sen ett par dagar känner jag mig mycket bättre. Har ju inte varit påverkad av gravidhormoner tidigare i graviditeten så kanske var det en släng av det som jag fick i veckan. Jag säger bara såhär, tur att jag har sluppit att ha det tidigare, då menar jag inte för min egen skull utan för omgivningen *haha*.

Igår var ju jag och sambon instängda i lägenheten hela dagen. Fanns inte en chans att komma ut med bilen och knappt att gå heller. 50 cm nysnö på lite mer än ett dygn, det var en pärs. Sedan 23 december har det kommit 140 cm snö här uppe där vi bor (om man räknar när snön precis har kommit, den trycks ju hela tiden ihop). Mycket märkligt att vi haft en sån här vinter men jag älskar det. Brukar alltid klaga att det är för lite snö och nu har jag äntligen fått som jag ville. Det är ju faktiskt ganska mysigt att vara insnöade :)

På torsdag är det äntligen dags att åka till Eskilstuna och hälsa på sambons familj i alla fall. Har ju inte varit där sen i början av december. Sista resan innan Sprattel kommer :)

Jaha, det är ju typiskt. Idag när det är en massa man ska göra och som man dessutom behöver gå utanför lägenheten för att fixa, då får jag till en riktig kräkdag. Hoppas inte jag behöver ställa in besöket hos barnmorskan :(

Idag blir det mycket att stå i. Om en stund när frukosten gått ner ordentligt i magen är det dags för lite gravidgympa här hemma. Har lite träningsvärk i låren men det ska nog gå bra ändå. Kör ju efter ett visst DVD-program och kan säga att det är mycket jobbigare än vad det först verkar. Hujedamej så fort allting går och så klumpig man känner sig med magen. Men, jag tycker ändå att jag känner mig bra mycket smidigare mot första gången jag testade den :)

I eftermiddag blir det ett besök hos barnmorskan och lyssna på lilla bebisen. Gillar verkligen ljudet från doptonern, när man hör lilla hjärtat sådär högt och tydligt. När man läser på såna här gravidsajter så borde bebisen vara ungefär 40 cm lång och väga lite drygt 1,5 kg. Förstår inte vart bebisen får plats? Vikten kan jag förstå men längden... Måste vara hemskt obekvämt att ligga på det viset.

Efter barnmorskan så ska vi ju till den vimsiga tanten på stadshuset och skriva på lite papper. Om hon är hälften så vimsig som hon lät på telefon så kommer det ta låååång tid att få ordning på pappren *hehe*

Vilken helomvändning det senaste dygnet har varit. I går kväll kände jag mig väldigt glad och uppåt. Mer än vad jag har gjort på länge. Trots att et igår var en riktig skitdag egentligen, allt som kunde gick fel både för mig och för sambon. Somnade runt 23 i soffan och vaknade en timma senare av en fruktansvärd smärta i magen. Hade ett gallstensanfall för en del år sedan och det är den värsta smärtan jag någonsin känt. Detta kvalade in på en 2:a plats. Fy tusan så ont det gjorde en lång stund. Blev helt kräk- och svimfärdig av det. Sambon blev riktigt orolig och precis när det kändes som läge att tillkalla ambulans så släppte det helt tvärt. Det höll på kanske i 20 minuter och fy så jobbigt. Var lite orolig att det var något fel med bebisen men h*n rörde sig massor under tiden som "anfallet" varade. Antagligen kände h*n väl av kramperna.

Imorse fortsatte bekymren. Inte med bebisen utan andra problem som gör mig så fruktansvärt ledsen. Det har inte med min sambo att göra utan en annan person som står mig mycket nära. Det är svårt att släppa taget och jag antar väl att det är en typ av sorgeprocess som man måste ta sig igenom. Så just nu är det hemskt mycket att fundera på och samtidigt känner man sig som den ensammaste människan i världen.

Jaja, nog klagat från min sida. Ska försöka gaska upp mig litegrann och få någonting gjort.

Fick tillskickat mig det här av en föredetta och jag tror en del av mig dog då jag såg den. Finns det kvinnor som är så otekniska och har pelletspanna som de inte kan hantera?

Vaknade och var stel som en pinne. Är ju hundvakter denna helgen och då brukar sambon få ta den sena kvällspromenaden medan jag tar den på morgonen. Imorse vaknade jag och hade så ont i ryggen så jag knappt kunde gå. Tur sambon då var så snäll att han tog fröken och gick ut med henne. Då fixade jag frukosten istället så den var klar lagom tills han kom hem. Vi har verkligen fått in en bra rutin sedan några månader med frukost och man känner hur otroligt mycket piggare man blir. Varje morgon inleds med en stooor fruktallrik med skivade frukter, havregrynsgryt, smörgås och lite juice. Mums är det :)

Vid lunch åkte vi iväg för att hämta sambons nya glasögon. Han är jättenöjd och plånboken var ju dessutom rätt glad. 3 200 kr för två par glasögon varav ett par är fotokromatiska solglasögon. Jättebra då han verkligen haft det jobbigt sommartid med att inte kunna ha solglasögon. När vi kom hem så märkte vi att de måste justeras litegrann i bågarna för att sitta bättre men det får vi ta kanske nästa helg eller så.

För övrigt så har jag de sista dagarna funderat mycket på mina nära och kära. Känner verkligen en sån oändlig kärlek för min sambo, min pappa och min syster. Sedan har jag mina älskade djur som betyder allt för mig. Utöver det finns det några personer som står mig extra nära hjärtat och som verkligen är underbara människor, våra grannar och några av våra vänner. Visst, vi har inget gigantiskt socialt nätverk men de som ingår i det är speciella och extra betydelsefulla. Är så tacksam för er allihopa :)

Igår kikade vi på melodifestivalen och jesus så värdelöst det var - denna veckan OCKSÅ! Varje år säger jag till mig själv att sluta titta på skiten, men lik förbaskat sitter man där och tittar varje vecka. Efteråt kikade vi på lite OS. Som synd var gick det ju inte så bra för Sverige, men bättre lycka nästa gång. Ikväll ska vi ladda batterierna inför veckan som kommer. Den blir väldigt hektisk. Imorgon ska jag och simma igen, ska bli jätteskönt att få vara lite vattendjur. Sedan ska vovven lämnas hem till pappa men vi ska storbada henne innan och frisera henne litegrann. Hon är ju långhårig så det är en del skötsel med pälsen. På onsdag är det dags för barnmorskebesök och att skriva på faderskapsintyg samt papper om vårdnaden. Vi kände att det var viktigt att fixa innan för man kan ju faktiskt inte vara 100% säker på att en förlossning går bra. Om jag skulle dö så är ju sambon i stort sett rättslös om pappren inte är påskrivna innan.

Igår hade jag och sambon en riktig TV-kväll. Vi köpte pizza och bänkade oss vid TV hela kvällen. Det var så skönt att ta det lugnt och inte göra något speciellt. Sov dock uselt inatt. En av medicinerna jag äter gör ju att man drömmer livligt och det kan man minst sagt säga att jag gör. Hela nätterna igenom drömmer jag mardrömmar och har väldigt svårt att få någon nattro. Allt som oftast sover jag en halvtimma i taget. Frustrerande. Men inatt fanns det lite att göra. Tittade en del på OS-invigningen. På ett sätt är det ganska mysigt med nätterna. Jag brukar vandra runt här hemma, titta ut i fönstren och bara gå runt och fundera.

Idag har varit en ganska slö dag. Var ganska trött sen natten och dessutom har ryggen bökat ordentligt plus ordentlig huvudvärk på det. Men har i alla fall fått storstäda hela min dator. Sorterat alla bilder och filer. Känns jättebra att äntligen ha fått ordning på det :)
Sedan på eftermiddagen kom våra goa grannar och bjöd ner oss på fika till dem. Så där har vi varit nu ett antal timmar och ätit god semlekran och pratat en massa. Underbara människor och jag önskar så de kunde flytta med oss den dagen vi inte ska bo här mer.

Herregud så fort tiden har gått.  Jag vet att jag hela tiden har sett vecka 30 som en milstolpe, att det då skulle kännas mycket närmare slutet, och nu är jag där.
Hoppas att tiden går snabbt nu de sista månaderna. Man börjar ju bli lite smått otålig faktiskt.

Nu är det bara två veckor kvar innan vi ska åka till Eskilstuna. Längtar massor dit och både jag och F ser särskilt fram emot att få träffa våra vänner. Ska bli roligt att få gå på dop också, det var faktiskt ett bra tag sen vi var på det.

Idag skulle jag egentligen åkt och simmat men får ställa in det då vi fick lite oplanerat att göra. Ska snickras på klösträd och så ska jag och min pappa fixa lite inför ett jobb. Ska bli så spännande. Sedan tar vi med oss lilla vovven hem, vi ska vara hundvakter åt henne i helgen. Mysigt att få ha henne här hemma, vår lilla fluffboll ♥

Sorry, nu har det gått sådär länge sen jag uppdaterade. Jag har helt enkelt inte haft tid/ork. Förra veckan var jag inte pigg. Har gått med min halsbränna alldeles för länge så jag fick inflammation i matstrupen plus magsyra i luftrören. En mindre behaglig upplevelse och det var segt att gå runt 3-4 dygn med något som kändes som ett astmaanfall. Till slut med lite medicin gav det med sig i alla fall så nu känner jag mig någorlunda återställd i alla fall.

Här går tiden något gräsligt fort i alla fall. På fredag är det dags att gå in i vecka 30 och då är det ju bara 10 veckor kvar. Börjar bli lite smått otålig och då är det ju tur att tiden går så fort som den gör. Tycker jag bara kliver upp på morgonen, grejar lite och sen är det dags att sova för natten.

Igår var jag och hämtade ut ett vattenträningskort som man får gratis som arbetslös. Så nu blir det simning på måndagar och fredagar. Det var sååå underbart att få simma kan jag säga. Bara få sprattla runt *hehe* Däremot kände jag hur mycket sämre man orkar än som icke gravid. Simtempot i "min" bassäng var ju ganska högt så jag kunde ju inte simma långsamt för då hade de andra blivit irriterade på mig. Så i det tempot orkade jag bara 20 minuter men hann ändå tillryggalägga ganska många längder. Det största problemet var sen att ta sig upp ur bassängen. Stegen var liksom felvinklad. Magen var i vägen vilken slutade med att jag kände mig som ett "C" när jag skulle gå upp (alltså vääääldigt baktung när både magen och rumpan hänger ner) haha. Men det gick till slut. Hade ju varit något pinsamt om man hade fått bett någon att putta en uppför :)